Kunskapsutveckling

Den allmänna läskunnighetens genombrott i mitten av 1800-talet fick stora konsekvenser för välståndet i samhället. Plötsligt kunde kunskap reproduceras i stor skala i hemmet, skola, universitet och på arbetsplatser. Läskunnigheten i kombination med tryckpress och järnväg skapade förutsättningarna för att distribuera tidningar i stor skala, biograferna distribuerade film för allmänheten och i förlängningen kunde vi titta på TV via satellit. Denna utveckling blev en vital del av informationsspridning, kunskapsutvecklingen och demokratiseringen på 1900-talet. I dag växer nya generationer upp med radikalt andra medievanor.

Kunskapsutveckling

  • Facebook lanserades 2004
  • Youtube lanserades 2005
  • Twitter lanserades 2006
  • Iphone lanserades 2007
  • Instagram lanserades 2010

Verktyg som i dag är en större självklarhet i vardagen än morgontidningarna och TV. Man kan bara föreställa sig hur det kommer att bli när smartphone generationen (80- och 90-talisterna) träder in på arbetsmarknaden i olika positioner. De har redan som unga lärt sig att producera och distribuera information om sig själv och sitt nätverk och de kommer att fortsätta med det i sina professioner, med allt bättre teknik och kvalitet.

På samma sätt som individers dagliga kommunikation sker på olika sociala nätverk kommer liknande kommunikationsnätverk alltmer att växa fram inom näringslivet. Kunskapsintensivt arbete utförs till stor del i kontakt med andra. Man utbyter information, delar erfarenheter, löser arbetsuppgifter tillsammans, ger input och tar initiativ till samarbeten. Organiseringen handlar inte längre om att skilja människor och deras aktiviteter åt utan snarare det omvända – att föra dem samman i nya konstellationer.

När kartan ritats om och organisationsschemat ser ut som ett spindelnät av kontakter och relationer behöver också bilden av ledarskap ses över i grunden. Att se ledarskap som ett samspel mellan människor, aktiviteter, relationer och processer – är en mer realistisk beskrivning av vardagen i det moderna arbetslivet än som en person som styr och ställer över andra.

Som samlare på nya intryck från omvärlden funderar jag ofta på var inspiration kommer ifrån. En hel del kommer klart utifrån, från olika saker man hört, läst eller upplevt. Men att enbart se inspiration som något utifrån och in är att avsäga sig sitt eget ansvar att gå utanför sina egna mentala ramar och leta efter helt nya områden. Jag tror att en stor drivkraft för att finna inspiration heter nyfikenhet. Om man är nyfiken och aktivt letar efter sådant som är nytt, man inte upplevt tidigare, eller sådant som bryter mot normala mönster kommer man att överraskas av en mängd olika inspirationskällor.

Det är omöjligt att veta under vilken sten man kommer att finna den inspirationskälla som leder till framtida värde för mig själv mitt företag eller båda delar. Så mitt råd är – vänd på så många stenar som möjligt

Etiketter: