Digitalisering

Digitaliseringen har gett oss en enorm möjlighet att söka information om nästan allting. Vilket gör att vi befinner oss just nu i en skarv mellan informationssamhället och kunskapssamhället, som vi kan kalla för ett förståelsesamhälle, där vi fortfarande famlar efter hur vi på bästa sätt skall kunna omvandla tillgänglig information till nya kunskaper som i sin tur leder till helt nya utvecklingsmöjligheter.

Digitalisering

Saul Wurman skrev i slutet av 1980-talet boken ”Information Anxiety” där han beskriver det framväxande informationssamhället. Han hade då beräknat att informationsmängden i världen fördubblades från Kristi födelse till mitten av 1700-talet. Därefter tog det 150 år innan informationen hade fördubblats på nytt. Sedan dröjde det 50 år till dess informationsmängden återigen fördubblats. När Wurman skrev boken 1989 var fördubblingstakten nere på 5 år. Då ska vi betänka att detta var före internets stora genombrott i världen. Hur lång tid tar det idag innan informationen fördubblats? Ingen vet säkert, men enligt olika studier tror man att vi snart kommer att vara nere kring 10 timmar.

Tillgången till digital information handlar inte om att analysera allt. Det handlar om förmågan att lägga märke till det väsentliga och låta resten passera utan att sörja förlusten. Nyckeln för att prioritera, sortera och göra medvetna val heter ökade kunskaper. Annars blir den digitala tekniken ett verktyg som avgör vad vi får. Ett verktyg vi inte förstår eller kan överblicka kommer att vara ett verktyg som styr oss.

Kunskapssamhället kommer att öppna upp enorma möjligheter för individer som har förmågan, med hjälp av sin kognitiva förmåga, att ta till sig och använda det enorma informationsflödet för att utveckla nya kunskaper som leder till helt nya produkter och nya arbetstillfällen.

Med låg kognitiv förmåga blir det motigare att observera, sortera, bearbeta och tolka abstrakt information och göra kvalitativa ställningstaganden. Man nöjer sig då med en lägre nivå på informationsinhämtning, med risk för att man växer fast i ett kunskapsmönster som relativt snabbt passerat bäst före datum.