Vardagslogik

Det tankesätt som dominerar vår ”vardagslogik” bygger på ett linjärt tankesätt som utgår från att vi kan förvänta oss att det vi planerar faktiskt kommer att inträffa. Det linjära tankesättet bygger på ett antagande om att det finns ett orsak – verkan förhållande. Det vill säga en händelse A leder till en händelse B som leder till C osv. Detta leder till att vi tror att vi kan planera och förutse händelser utifrån att vi vet hur verkligheten hänger ihop.
Det linjära tankesättet fungerar bra om vi exempelvis behöver laga en tvättmaskin. Om vi bara har tillgång till rätt kompetens så kan vi analysera vad som gått sönder och därmed komma fram till vad som behöver åtgärdas – det linjära angreppssättet utgår från en logiskt tänkande och handlande..

Problemet är att vi också utgår från ett linjärt tankesätt när vi försöker lösa komplexa problem – vi utgår från att det finns en objektiv orsak till att ett problemet uppstått.

Men en komplex situation karakteriseras av att det är omöjligt att analysera och planera för hur olika ingående delar kommer att växelverka med varandra och hur de påverkas och integrerar med andra händelser och system. Här krävs ett cirkulärt tänkande utifrån ett synsätt att en komplex situation inte kan bedömas utifrån tidigare händelser och erfarenheter. Här krävs att man har förmågan att hantera osäkerheter genom att ständigt formulera och analysera nya frågor som framkallar olika alternativa lösningar.

I ett cirkulärt tänkande finns inga snabba svar. Alla svar är mer eller mindre osäkra och innehåller alltid ett visst mått av risk. En tänkbar lösning är enbart en av otaliga möjliga alternativ som kan leda till en hållbar lösning. Detta tankesätt leder oss till att ständigt utforska olika alternativ och förhindra oss att fastna i förhastade slutsatser och därmed låser oss i vårt handlingsmönster.

Vårt tankesätt att tillämpa ett linjärt eller cirkulärt tänkande på en specifik händelse är helt avgörande för vilka handlingar vi väljer och vilka konsekvenser dessa får.